Blev verkligen helt chockad över att så många hörde av sig efter gårdagens inlägg, vilken fantastisk respons!    
Helt otroliga kommentarer, sms, andra meddelanden & mail som bara ramlade in under hela dagen.
TACK, det betyder mycket att mina ord kunde få så många att känna och skriva allt fint.. att känna igen sig, att förstå, att uppskatta några ord. Stort!
Tror många uppfattade det som att jag "lider" även idag,
men riktigt så är det inte..

Så här var det ...
Det var först när jag väntade min första son, som allt kom till mig.
Man lever i någon slags förnekelse  blandad med överlevnadsinstinkt.
Att få barn öppnade upp ögonen på vad som är viktigt här i livet.
Det var det som hände..

Så idag är jag den jag är på grund av det som var.
Har fått så många bra & fina egenskaper utav det också.
Så jag är inte längre bitter & arg för det som varit.
Varför jag skrev var mer för att förklara varför jag är som jag är   

Varför jag är så "känslig" & inte kan vara tyst när något känns fel.
Varför jag inte bara kan blunda för lögner & när folk beter sig illa..
Varför jag ibland tar saker lite för personligt..
Varför jag tänker, grubblar, känner på mig saker..
Varför jag inte tycker att man ska undanhålla något
för de personer man delar livet med & alltid vara uppriktig.
När någon ljuger betyder det att den personen
inte är värd sanningen, i mina ögon.. 
Då är man inte värd mycket..

Att växa upp med lögner & att inte synas,
sätter sina spår...
Men samtidigt en STYRKA & ett stort djävlar anamma!

Om man blir medveten om hur man fungerar,
kan man tänka på det & därifrån göra små förändringar.
Gäller även om man vet vad någon annan behöver eller känner..
Om man är medveten om det kan man tänka på det & därifrån förändra till det bättre!
Även det minsta lilla steg i rätt riktning är guld värt för den som är svag och skör.
Så det där till synes obetydliga ordet för dig,
kan betyda allt för någon annan.

Många känner igen sig i min historia & det är ju tyvärr så verkligheten ser ut.
Det är nog ännu värre idag med det riktigt breda missbruket,
alla jävla droger & skit som förstör..

Har några bekanta som jobbar med att se detta elände hela dagarna.
Barn som blir slagna i något fruktansvärt snedvridet uppfostringssyfte, misshandlade mammor, där barnen ofta sett på hur pappa "bankat skiten" ur deras mamma..
Familjer där alkohol & droger tagit allt sunt förnuft som kan ha funnits & troligtvis aldrig till fullo återfinns hos dessa människor.
De släpper allt, det största vi får här i livet,
gåvan många inte ens kan få utan bara drömma om...

Den gåvan slängs på någon slags "soptipp för misslyckande".
Ännu ett förstört litet barn.
En människa med svåra sår att bära resten av sitt liv.
Med mängder av frågor som söker svar.
Det är fruktansvärt & det fortsätter..

Så, alla ni som inte förlorat förmågan att älska, leva, känna, finnas, 
överös era barn med KÄRLEK!
Ni andra... försök..